På promenad genom livet

Jag är på promenad genom livet.
Jag ska ta mig igenom ett helt liv. Jag ska bli gammal och dö i en mjuk säng. Jag ska hinna med så mycket på den tiden som är från nu och fram tills den dagen. Martin ska vara med hela den tiden. Jag ska uppleva, känna efter, glömma och hoppas. Jag ska bara vara.

Idag va det orientering i Ängårdsbergen. Gick helt okej. Tog alla kontrollerna på den lite svårare, lite kortare banan på 1 timma och 45 minuter. Heelt okej tycker jag faktist =)
Nu har jag nyss kommit ur duschen efter typ en halvtimma minst.. Gött att duscha av sig all lera och allt träskvatten. Sitter och funderar på hur underbara en människa egentligen kan vara innan det liksom tar slut på "underbarsamheter". Jag har hittat en människa som aldrig tar slut på det iallafall. Han heter Martin. Han är elektriker, blond, blåa underbara ögon som man kan drunkna i, perfekt längd för mig, hand som passar perfekt runt min midja, snea tår som är söta för de är hans och mjuka gulliga öron. Han är liksom pricket över i:et. Det klarar sig inte utan pricken. Samma som världen och jag. Vi klarar oss inte utan Martin. Fast jag tror världen får ta och vänja sig för jag har snott honom från alla andra och gjort honom till min ägodel. Inte ens en liten smakbit får de för jag vill ha allt det gottiga själv. Nu ska jag sluta sockersöta mig för idag och städa på mitt rum för jag ska göra något tills han den dära underbara ringer till mig. =) Tihi (A) <33

Pöss pöss!!